När jag sålde min lägenhet så la jag undan ca 50-60 000:- som jag skulle göra roliga saker för. Köpa saker som jag egentligen inte har råd med och unna mig saker.
Jag har ju ändå sparat ihop resten och dessutom faktiskt låst pengarna så jag inte ska göra av med dem.
Och ÄNDÅ så får jag ångest så fort jag köper dyra saker till mig själv.
Jag har köpt en resa till mig, F och M - eftersom jag ville åka och inte utan dem så betalade jag den och det ahr jag inte ångest för.
Jag har bjudit hit mina föräldrar den 11-13 november för att de ska få bo på hotell och äta på restaurang, det har jag inte ångest för - för då bjuder jag dem.
Men jag har alltså grym ångest när jag nu köper saker till mig och då är det ändå inga onödiga saker, faktiskt!
Mina skor brann ju för ett år sen så igår köpte jag ju två par skor till mig, vill redan lämna tillbaka dem för att de känns onödiga, fast de inte är det.
Idag sitter jag och tittar på regnkläder och vandringskängor som är superbra att ha när vi är uppe i stugan, plus att jag inget sådant äger, jag har inga regnkläder!!! Så det är inte onödiga saker heller, jag kanske lägger mycket pnegar på dem, men det är ändå bra saker! Och ändå har jag ångest, för jag köper dem till mig.
Jag går och tar bort oönskad hårväxt med laser, okej okej det kanske är onödigt, men jag känner tjejen som gör det och fick ett specialpris, betalar 1800:- för något som egentligen kostar 4 300:- och jag har länge tänkt att göra det så jag gör det. Jag unnar mig en lyxig sak, PRECIS det jag sa att jag SKULLE göra efter att jag sålt lägenheten. SÅ VARFÖR FÅR JAG ÅNGEST ÖVER ATT JAG LÄGGER PENGAR PÅ MIG SJÄLV? Varför får jag inte det när jag betalar saker för alla andra?
Jag fattar inte....
Hälften av pengarna har gått till familjerna mina, är det då fel att vilja lägga resten på sig själv? Jag sitter mer och tänker på att jag borde strunta i att köpa sakerna till mig och sedan köpa en resa till min bror istället. Är jag skev då?
Varför är hela min inställning att "ge bort allt din snåla jävel, varför lägger du bara pengarna på dig själv?" fast jag inte gör det...
Nä, nu köper jag de där regnkläderna, får väl leva med det sjukt dåliga samvetet ändå :(
För vet ni vad det värsta är? Även om detta är mycket pengar att spendera bort så är det ju ändå pengar som jag bestämt att jag har råd att spendera bort, de förstör inget av min privata ekonomi. Ska man inte någon gång i sitt liv få känna sig rik? Kommer ju ändå komma en tid när jag inte kan göra något alls. Eller är jag bara en bortskämd ungjävel, FAST jag tjänat mina pengar själv?
Jag har ju ändå sparat ihop resten och dessutom faktiskt låst pengarna så jag inte ska göra av med dem.
Och ÄNDÅ så får jag ångest så fort jag köper dyra saker till mig själv.
Jag har köpt en resa till mig, F och M - eftersom jag ville åka och inte utan dem så betalade jag den och det ahr jag inte ångest för.
Jag har bjudit hit mina föräldrar den 11-13 november för att de ska få bo på hotell och äta på restaurang, det har jag inte ångest för - för då bjuder jag dem.
Men jag har alltså grym ångest när jag nu köper saker till mig och då är det ändå inga onödiga saker, faktiskt!
Mina skor brann ju för ett år sen så igår köpte jag ju två par skor till mig, vill redan lämna tillbaka dem för att de känns onödiga, fast de inte är det.
Idag sitter jag och tittar på regnkläder och vandringskängor som är superbra att ha när vi är uppe i stugan, plus att jag inget sådant äger, jag har inga regnkläder!!! Så det är inte onödiga saker heller, jag kanske lägger mycket pnegar på dem, men det är ändå bra saker! Och ändå har jag ångest, för jag köper dem till mig.
Jag går och tar bort oönskad hårväxt med laser, okej okej det kanske är onödigt, men jag känner tjejen som gör det och fick ett specialpris, betalar 1800:- för något som egentligen kostar 4 300:- och jag har länge tänkt att göra det så jag gör det. Jag unnar mig en lyxig sak, PRECIS det jag sa att jag SKULLE göra efter att jag sålt lägenheten. SÅ VARFÖR FÅR JAG ÅNGEST ÖVER ATT JAG LÄGGER PENGAR PÅ MIG SJÄLV? Varför får jag inte det när jag betalar saker för alla andra?
Jag fattar inte....
Hälften av pengarna har gått till familjerna mina, är det då fel att vilja lägga resten på sig själv? Jag sitter mer och tänker på att jag borde strunta i att köpa sakerna till mig och sedan köpa en resa till min bror istället. Är jag skev då?
Varför är hela min inställning att "ge bort allt din snåla jävel, varför lägger du bara pengarna på dig själv?" fast jag inte gör det...
Nä, nu köper jag de där regnkläderna, får väl leva med det sjukt dåliga samvetet ändå :(
För vet ni vad det värsta är? Även om detta är mycket pengar att spendera bort så är det ju ändå pengar som jag bestämt att jag har råd att spendera bort, de förstör inget av min privata ekonomi. Ska man inte någon gång i sitt liv få känna sig rik? Kommer ju ändå komma en tid när jag inte kan göra något alls. Eller är jag bara en bortskämd ungjävel, FAST jag tjänat mina pengar själv?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar