Funderingar

Tänker ofta när man var yngre och läste alla dessa noveller om prinsen som ska komma och svepa med sig en. Man är lika i allt, uppvaktning i massor och kääääärlek. Allt är så rosenrött och perfekt, kanske nåt missförstånd som klaras upp med att hon faller i hans armar och han kysser henne ömt. Men så är det ju inte! Man gör inte båda alla sysslor, de delas upp. Och när man bråkar, inte tusan slutar det med ömma kyssar och ett "jag älskar dig". Det är mer "jaha hur löser vi det här". Vardagen ÄR tråkig och innehåller tvätt, disk och städning, och när helgen kommer och man ska mysa, ja då är man så trött så man somnar i soffan i mysbyxorna och popcornskålen i handen. Inte så där som i "sagorna", ett glas vin på en soldränkt balkong en varm sommarkväll. Valde vi att skapa dessa noveller för att dölja vad som väntar oss?

Och varför ska vi försöka få det till att kvinnor och män tänker lika? Män och kvinnor är så olika som det bara kan bli. Vi är två helt vitt skilda, skapade individer. Kvinnor tänker lika och män tänker lika, men män och kvinnor tänker bara inte lika och så är det!
Pratar man med sina väninnor om vääärsta viktiga saken så håller de oftast med, men inte pojkvännen som undrar varför du är så upprörd över att din frisörska slutat. Pratar killen med sina vänner om vääärsta viktiga saker undrar vi tjejer varför det spelar roll med Wii eller PS2 och vad faan är en konsol?
Säg någon som inte känner igen sig i att man ringt sin pojkvän som spelar tvspel och inte har tid. Tjejen undrar om han är sur och ringer upp igen för att fråga. Killen svarar återigen att jag ringer dig sen, tjejen undrar nu varför han inte har tid att prata och ringer upp igen och är sur, bråket är ett faktum. Tjejen är ledsen och killen fattar ingenting. Det enkla svaret är att vi tänker olika. Tjejen tror killen är sur, killen menade precis det han sa, jag spelade tvspel och ringer dig sen. Låter jag cynisk tro? Hoppas inte, det är inte min mening :). Försöker bara få fram att vi är olika, men att det är okej! Bara vi slutar göra saker av allt jämt. Kan vi inte bara vara tjejer, killar, män och kvinnor med alla våra fel och brister, men också de bra och rätta sakerna. Och kan vi inte bara acceptera varann som vi är, älska det och skratta åt det.
Världen kommer aldrig förändras, men vi behöver inte stanna upp i den, vi kan gå vidare och göra vad vi vill :)