...jag är bara ensam kvar och ingen ser, för ingen vill se.
För det som är allas ansvar, blir ingens ansvar, om man bara väljer att blunda och inget se.
Så varför ska jag anstränga mig, att få någon att se.
När det är enklast att inte se.
Så jag är ensam kvar, men det är okej, fortsätt gå.
Jag sitter kvar här, tills jag slutar andas och slutar att gå.
Det är helt okej.
Adjö, farväl, auf widerschen, good night.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar